Fyra ledande företag inom klimat: Så här antog vi Science-Based Targets
I Sverige har ett antal företag antagit klimatmål enligt Science Based Targets initiative (SBTi) – ett sätt att säkerställa att företagets klimatarbete är vetenskapligt baserat och i linje med Parisavtalet. Några svenska livsmedelsföretag är föregångare inom SBT men sådana pionjärer finns också i andra delar av det svenska näringslivet. Dessa aktörers målsättningar indikerar att SBT har fått en allt högre prioritet i företags klimatarbete, och vi på Macklean har på kort tid märkt av ett ökat intresse för SBT. Frågorna handlar om vad det innebär, varför företaget ska anta det och hur mycket resurser som krävs. För att bringa lite klarhet i frågan har vi pratat med hållbarhetschefer och experter på några företag som arbetat aktivt med SBT: Apotea, Arla Foods, BillerudKorsnäs och Tele2.
Att anta klimatmål enligt SBT signalerar höga klimatambitioner
Malin Ljung Eiborn på BillerudKorsnäs berättar att företaget fick sina mål godkända av SBT redan 2018. De vill aktivt arbeta med Parisavtalet och vara en föregångare och visa ledarskap i frågan, vilket gjorde att SBT blev ett naturligt nästa steg. Anna Flysjö på Arla Foods menar också att de vill visa ledarskap i klimatfrågan och började tidigt mäta klimatavtryck. I Arla Sveriges ambitiösa mål för klimatneutralitet 2045 blev antagandet av SBT ett naturligt delmål och företaget fick de sina mål godkända 2019. Erik Wottrich på Tele2 menar att de har arbetat med klimatfrågan under en lång tid och säger att SBT är det närmsta man kan komma en branschstandard och att det är en enorm styrka att få sitt klimatarbete validerat av en oberoende tredje part. Även Sofia Modig på Apotea påpekar att SBT blev en självklarhet genom deras höga ambitioner att bli bäst i Sverige när det gäller hållbarhet.
Utmaningar finns främst i datainsamling för scope 3
Hos samtliga intervjuade – oaktat bransch – står scope 3 (företagets indirekta växthusgasutsläpp som sker utanför företagets gränser uppströms och nedströms i värdekedjan) för både de största utsläppen och den mest utmanande datainsamlingen. Utmaningarna handlar om att förstå vilken data som ska samlas in och på vilket sätt. Apotea poängterar särskilt att datainsamlingen för scope 3 försvåras för en verksamhet som deras, med en bred leverantörsbas och bristfällig transparens i branschen. Till följd av detta blir datainsamling och kvalitetssäkring mycket tidskrävande. Tele2 har haft liknande utmaningar, men löst det genom att arbeta med prioriterade utsläppskategorier och därefter använda schabloner för övriga utsläppskategorier. I det avseendet kan det vara en fördel att vara en kooperativ organisation som Arla, med nära relationer till sina leverantörer tillika ägare. Arla arbetar snarare med morot än med piska, och erbjuder för närvarande ekonomiska incitament till de mjölkgårdar som utför klimatberäkningar. Dessutom utgörs scope 3 för Arla, liksom andra livsmedelaktörer, av en verksamhet som ofrånkomligen genererar metan- och lustgas vilket komplicerar arbetet ytterligare. Men denna utmaning räds inte Arla, och ser SBT som ett bra hjälpmedel för att arbeta med klimatfrågan.
Att säkra engagemang från ledningen är en kritisk framgångsfaktor
Utmaningarnas andra del gäller det organisatoriska: att säkerställa förankring, förståelse och stöd i ledningen för att få med hela organisationen i klimatarbetet. BillerudKorsnäs poängterar vikten av ledningsgruppens stöd och menar att behovet att satsa på klimatfrågan behöver vara klarlagt för ledningen så att den prioriteras. För att uppnå en ledande position i sitt klimatarbete krävs resurser, ekonomiska såväl som operationella för att utveckla rutinen för mätning och rapportering.
Ett ambitiöst klimatarbete med utmaningar i dels kunskapsmässiga, dels organisatoriska frågor
Sammanfattningsvis behöver arbetet med SBT adressera två utmaningar. Den främsta utmaningen gäller datainsamling – att kartlägga huvudsakliga utsläppskategorier och mätpunkter, samt kvalitetssäkra den data som behövs. Den andra utmaningen handlar om det organisatoriska – att ta fram och säkerställa en effektiv metodik och rutin för arbetet. I och med detta är det ofta ett tids- och resurskrävande arbete att anta SBT, åtminstone initialt, men samtliga intervjuade företag menar ändå att det är en självklar del i ett ambitiöst klimatarbete. Att få sina mål godkända av SBTi är en alltså båda en lång och resurskrävande process, men idag ett bevis på ett ambitiöst klimatarbete vilket kommer med flera fördelar.
Vill du veta mer om hur ni kan förbättra ert hållbarhetsarbete eller kanske behöver stöttning i ert arbete med SBT. Ta då kontakt med Isabelle Uhno så berättar hon mer om hur Macklean kan hjälpa er.
Isabelle Uhno
Konsult
e-post: isabelle.uhno@macklean.se
Telefon: 076-298 21 56
LinkedIn
