Matprisernas utveckling - från för dyr mat till för billig mat

1972 protesterade de så kallade Skärholmsfruarna mot de höga svenska matpriserna. I backspegeln kan demonstrationen ses som ett startskott på en utveckling som fick vida större effekt än demonstranterna kunnat ana. I dag märks dock en motreaktion och efterfrågan på premiummat ökar.

Sedan mitten på 70-talet har det reala värdet av den svenska livsmedelsproduktionen sjunkit med omkring 40 procent samtidigt som produktionsvolymen i princip stått still. Under samma period har Sveriges befolkning ökat med drygt 1 miljon. Dagens svenska konsument köper alltså i högre grad importerad mat, men också rejält mycket billigare mat än på 70-talet. På 50-talet lade svensken ner en tredjedel av inkomsten på livsmedel. 1995 hade andelen sjunkit till en knapp femtedel och sedan börjat av 2000-talet har andelen legat stadigt kring 12 procent.

De sjunkande matpriserna kan dels förklaras med ökad produktivitet i jordbruket, dels genom en avreglering av livsmedelsmarknaden som inneburit ökad konkurrens. Regleringen av livsmedelsmarknaden byggdes upp på 1930- och 40-talen i Sverige genom prisreglering och gränsskydd. Då ville man säkra en tillräcklig livsmedelsförsörjning vid händelse av krig och se till att jordbrukarna fick acceptabla inkomster. Ett statligt reglerat pris var metoden för att se till att produktionen av livsmedel var tillräckligt hög, vilket slutligen väckte konsumenternas ilska och resulterade i Skärholmsfruarnas protester.

Politikerna svarade genom att införa prisstopp på en del produkter och istället införa subventioner till jordbrukarna. Subventionerna innebar att livsmedelsproduktionen inte bara hölls uppe, utan ledde i perioder till överproduktion. På 1980-talet försämrades statsfinanserna och samtidigt ökade kritiken mot växande ”köttberg” och ”mjölkhav”. Resultatet blev att riksdagen år 1990 avreglerade det svenska jordbruket.

Ökad prispress men också en ökad efterfrågan på premium
Avregleringen innebar sänkta livsmedelspriser och ett slut på överproduktionen. Sedan 1993 har livsmedelspriserna varit lägre än den allmänna prisutvecklingen (KPI). Skillnaden förstärktes i och med EU-inträdet 1995 då den svenska marknaden öppnades upp och införlivades med den europeiska marknaden. De svenska livsmedelsproducenterna mötte då ökad utländsk konkurrens och resultatet blev en dubblering av andelen importerad mat som idag står för omkring hälften av matkonsumtionen i Sverige, mätt i värde.

Livsmedelsmarknaden har därmed rört sig från höga priser och överproduktion till lägre priser och mindre lager där externa chocker snabbt påverkar priserna på världens råvarubörser. De sänkta priserna har i stort kommit konsumenterna till gagn, men även lett till att de flesta aktörerna i livsmedelskedjan kämpar med låga marginaler. Priset på den billiga maten har blivit synligt genom de senaste årens uppmärksammade avslöjanden av matbedrägerier. Som en reaktion på matfusket har en motrörelse bland konsumenterna påbörjats som bland annat syns i form av olika Facebook-grupper som Dyrare mat, NU! och Stoppa matfusket, men också i en växande efterfrågan på premiummat. Under 2013 växte premiumsegmentet snabbare än standard- och lågprissortimentet. Det är därmed möjligt att utvecklingen som startade med Skärholmsfruarna nått till vägs ände och att fler konsumenter nu är villiga att betala ett högre pris för maten. Men då måste också livsmedelsproducenterna svara upp mot högre ställda konsumentkrav på säkerhet, ursprung, kvalitet, hälsa, miljö och djuromsorg.

Hur fattar konsumenten beslut och hur kan du arbeta med mervärden? Kontakta gärna oss så berättar vi mer!